Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll
Deel 17 (Stockholm 1902)
1710
pag. 7 (2 april)
Ibland dem, som nu skrefvo under, var Hr General-Lieutenanten Meijerfelt, som på den påminnelsen, som Hr Landtmarskalcken ock andra giorde, skref under fullmachten för Adeln i Stockholm. Sedan han det hade giordt, så läste han igenom fullmachten, då han således utlät sig, att han hade väll skrifvit under fullmachten, förr änn han laas; men som han väll kan tänkia alt är ansedt till Hans Kongl. Maij:tz ock fäderneslandets tienst ock vällferd, så är han och nögd med alt det, som således giöres. Därpå begiärte han, at ett silcke skulle dragas igenom fullmachten, hvilcket silcke han och med sitt signete fäste ock förseglade vid sitt namn.
Pag. 26 (30 april, middag)
Hr Landtmarskalken gick sedan uth till Gen.Leutenant Meijerfelt, och sedan han hade talt med honom, kom han in och berättade, at han begiär efter Heras Excellentiers ordres at få läsa secreta proposition, hvilket honom och intet kan förnekas; han har och goda tidender om Kongl. Maij:t.
Hr Gen.Leutenant Meijerfelt kom sedan inn och berättade, at han hade bref af den 1 April ifrån Dünemynde och Riga. at Kongl. Maij:t är kommen redan ifrån Ryssarnes händer och förmodeligen lärer komma snart åt sin gräntz.
pag. 30 (11 mei)
Påmintes af alla 3 stånden, at det måtte förordnas någon annan General till Finlandh. Berättades at det äre 2 föreslagne, såsom Persen och Meijerfeldt, men de villja intet dijt.
Pag. 72 (31 maart)
Bil. 1.1 Fullmakter. A. Adelns i Stockholm fullmakt.
Ondertekenaar: Johan August Meijerfeldt
Pag. 224
Bil. 25. nr. 22. J. A. Meijerfeldts memorial (på tyska) angående hans revers till ryske tsaren. Original. Bilaga: afskrift af reversen.
1713-1714
Pag. 306
Bil. 2. Introductionslistor. C. Baron Meijerfeldt 1705 den 12 Juli.s
Pag. 320 (17 december 1713)
Bil. 3. Hennes Kongl. Höghetz och Kongl. Maij:tz samtel. härvarande Rådz proposition til Kongl. Maij:tz trogna Ständer, giord på den allmenne sammankomsten.
Elljest är nyligen i Pommern emellan Kongl. Rådet och General-Gouverneuren Herr Meijerfeldt samt Ryssarna och Saxarna, hvilka effter den med Fältmarskalken Gref Stenbock slutne dagtignan åter hafva gått i Pommern och bombarderat Stettin (…)
Pag. 321
Intet långt däreffter skiedde, at Konungen i Preussen, sedan han hade lagt besättning i Stettin, beordrat en dehl af sine troupper at ryckia in i Vor-Pommern, satt sina posteringar längs genom landet och i städerna, så at allenast Stralsund med Landt Rügen är i de Svenskas våld, hafvandes högbemälte Konung genom bref notificerat Kongl. Rådet och General-Gouverneuren Hr Meyerfeldt, det han vori allenast kommen at taga landet i sin protectik emot fienderne, som elliest torde åter sig där innässla villia.
FRÅN OCH MED ÅR 1719
deel 1 (Stockholm 1875)
1719
Pag. 6-7 (23 januari)
Riddarhus-Ordningen. Fölljande af Rådet kommo neder på Riddarhuset och emottogos af någre utaf Ridderskapet ock Adelen neder vijd Riddarhusporten i förstugan, men möttes af Hr Landtmarschalken der uppe vijd trappan. Nembl:n (7 graven, waarvan de 6de Gref Meijerfelt en 3 baronnen). När deras Excellencer hade satt sig på de framför 1:a et 2:da Class. satte
Pag. 128 (21 april)
Sekreta Utskott. Grefve Meyerfelt höl betänkligt at inlåta sig med detta sjöröfvare, emedan vi darigenom skulle göra oss hela verlden till ovän, och det dessutom skulle lända hela riket till en evärdelig skymf.
Pag. 178 (30 mei)
Riksens Ständers Beslut. Underskrifter: 10. J.A. Meijerfeldt.
Pag. 181 (21 februari)
Bil. X. Sveriges Rikes samtl. Ständers enhällige Beslut ang. Hennes Maj:ts Brottning ULRICKE ELEONORÆ utkorelse til Sveriges Crono och Regemente. Underskrifter: 10. J. A. Meijerfeldt. 31. Upå hans Exellens Gref Meijerfelts wägnar A. Posse.
Pag. 217 (8 mei)
Sekreta Utskott. Salaris M.
Pag. 262 (21 mei)
Sekreta Utskott. Te betalen rente van kroondomeinen.
Pag. 323 (23 januari)
Ridderskaps och Adels Riksdag. Plaatsing Rijksraden. Grefve Mäjerfelt.
Bihang Utdrag af Kongl. Senatens Protocoll och Registratur, rörande Actionen emot Baron v. Görtz.
Pag. 172-173 (16 januari 1719, ochtend)
Bassewitz getuigt dat Görtz aan M. 50.000 Rd. plus 6.000 Rd pensioen laat aanbieden om Stettin in Sekwestratieplan op te nemen, en eventueel tot 200.000 Rd. te willen gaan. Zo niet, dan hielp hij met artillerie voor de beschieting.
Pag. 180-181 (16 januari 1719)
Baron Görtz svarade, att han ej vidare Kunde utlåta sig öfver den Stettinska affären; protesterandes för öfrigt emot rättegångssättes (modem precedendi), under ytterligare reservation af alla beneficia juris. (…) Saken är lange sedan passerat (…)
Pag. 278, 335 en 338
Grefve Meyerfelt förklara sig vara af samma mening.
1720
Pag. 15 (22 januari)
Församblades Ridderskapet ock Adelen uppe uti Stora Riddarhuus-salen ock ginge derefter uti proces efter sin ordning uti matriekulen up på Slåttet i gndstiänsten, hvaräst Superintendenten Doctor Wallin giorde predikan ock förklarade texten, som beskrefven är hoos.
Medan gudstiensten holts på Slåttet, toge de andre Stånden, som afhördt predikningen i Stora kyrkian, in sina rum på Rikssalen. Ock sedan slåttspredikan var ändad, gick Håf- marskalken förut med Håfstaten ock extra capita äfven up i Rikssalen; så Hr Landtmarskalken med Ridderskapet ock Adelen sålunda, at de yngste familierne gingo först ock Gref- varne sidst, uppå hvilka fölgde Riksmarskalken med Rådet, ock så Hennes Kongl. Maij:t i egen hög person. Så snart alla desse intagit sine rum och Hennes Maij:t upträdt på sin Kongl. Thron, upsteg Hans Excellence Riksrådet Gref Meijerfelt ock på Hennes Kongl. Maij:tz vägnar hälsade samtelige Ständarne samt gaf tilkiänna, at Hennes Maij:t funnit nödigt kalla Rikens Ständer tilhopa at låta dem få vetta, hvad sedan sidstaRiksdag sig tildragot, ock hvad ännu stode til at giöra, at sättia Riket uti fredeligt tilstånd, hvilket sedan vidlyftigare utfördes uti den skriftelige Proposition.
Pag. 81 (22 maart)
Bijeenkomst, Meijerfelt is aanwezig.
Pag. 156-157 (2 mei)
Hans Excellence Landtmarskalken: Vid det tilfället, som Ridderskapet ock Adelen samtyckt dertil, at en Riks-Råd skal vara jämte Præsidenten i Cancelliet, ock der nu äre 3:ne, nembl. Gref Meijerfelt., Gref Baner ock Gref Lillienstedt, så skulle jag giärna vetta, hvilken de villia skal blifva der qvar.
Pag. 271-272 (22 januari)
Bil. A. Acter år 1720. Hans Excellence Riks-Rådet Grefve Meijerfeldts Oration hållen uti Rijkssalen vid Ständernes allmänna Sammankomst.
Högvälborne, Välborne, Årevyrdigste, Höglärde, Vyrdige, Ereborne, Förståndige, Välacktade, Hedervärde och Redelige, Goda Herrar och Svenska Män.
Hennes Kongl. Maij:t vår aldranådigste Drottning tilbiuder Eder samteke, Goda Herrar och Män, des Kongl, bevågenhet och nåde, hugnar sig, at see Riksens Ständer på detta allmänna mötet återigen församlade, samt uptager med särdeles nåd och välbehag den underdånige villighet de vijst sig här at infinna och tillijka med Hennes Maij:t och Riksens Råd öfverläggia, rådgiöra och värckställa, huru de i Riket ännu sväfvande fahrligheter och svårigheter kunde förekommas, och med enhällig enighet och sammad rnackt vid fiendernas grymma framfarande, som förledit åhr skedt är oacktad alla däremot af Hans Kongl. Höghet, Hennes Kongl. Maij:tzhögälskelige Gemål, högstberömlige giorde författningar, samt de under honom commenderande Generalers och Officerares tappre motstånd, hvarvid Hans Kongl. Höghet sin höga person, som bekant är, ospart hafft, man nu fiendernas vijdare skadeliga up- såt må kunna afböija, til des man igenom Gudz nådige bijstånd kunne(!) ernå en önskelig fred, hvarpå man och ifrån Riksens Ständers sidsta afresa med all flijt och omsorg har arbetat, och ännu påhåller; Hennes Kongl. Maij:t vår aldranådigste Drotning, som på intet annat täncker, än huru hon må kunna giöra sitt Rike med des Inbyggiare lyckelige, har så väl på den ena, som den andra sidan försökia låtit, huru man de många tilsammangaddade fiender bäst kunnat ifrån hvarandra skillia, hvarvid sig ey ringa svårigheter funnit och ännu finnes, så at Hennes Maij:t ändå det bästa partiet velat vällia, som Hennes Maij:t afsee kunnat, nemi. det med Konungen af Stor Britannien at negotiera, om hvilket alt med mehra Riksens Ständer utaf den berättelse och proposition, som nu skall up- läsas, omständeligen underrättade blifva.
Pag. 376, noot (17 maart)
Kongl. Maij:t tar nådigt upp, hvad som Secrete Uthskåttet har giffwit tillkänna angående Grejf Cronhielms saak; altså låter Hennes Maij:t nådigst tillbaka wetta till swaar, föruthan det Hennes Maij.t redan så wäl genom GreffMejerfeld som Leijonstedt Greff Cronhielm till swaar lembnat, att så snart den wichtige saak med Hans Kongl. Högheet winner sin lycklige fullbordan. Greff Cronhielm då strax lärer fåå tillstånd att i underdånighet soubmittera sig, till hwilken tijdh han måste hajfwa tåhlamood, då Hennes Maij:t nådigast låjfwar att göra honom förnögd, dåck med det hwilkohr, huru Hennes Maij:t ser, på liwad sätt han sin soubmission aflägger. Hivar om Secrete Uthskåttet sedan lära fåå en fullkoml. efterrättelse.
Pag. 384-385 (7 juli)
Bil. T. Hans Excellenses Rijkz-Rådets, Generalens och General-Gouverneurens Högvälborne Hr Grefve Meijerfeldts taal, hållit till Ständerne vid Rijkzdagz-slutet.
Högvälborne och Välborne, Ehrevördigste, Höglärde, Vördige, Ehreborne, Förståndige, Välacktade, Hedervärde och Redelige, Goda Herrar och Svänska Mälin.
Hans Kongl. Maij:t vår allernådigste Konung häfver utur Rijksens Ständers nu förde taal och upläste Besluut med särdeles nådigt nöije och välbehag förnummit den benägenheet, hvarmed Rijksens Råd och Ständer efter anförde skiäl hafva utkårat Hans Kongl. Maij:t till Svergies, Giöthes och Wendes regerande Konung, samt underdånigst lofvat och utfäst, att, såsom rättsinnte trogne undersåtare ägnar och bör, styrckia Hans Kongl. Maij:tstillståndiga Högheet och rätt, och bevijsa Hans Kongl. Maij:t och Rijket all trogen tiänst och huldheet; Hvilcken vördnad och troheet, som Rijksens Råd och Ständer nu emot Hans Kongl. Maij:t hafva betygat och förklarat, Hans Kongl. Maij:t altid uti et ganska nådigt och tacksamt minne lärer förvara, och till att bevijsa dess ärkänsla, Hans Kongl. Maij:t på intet annat skall vara betänckt, än huru Hans Kongl. Maij:t må kunna giöra hela Rijket och dess inbyggiare lycke- lige och förnöijde, så att Hans Kongl. Maij:t reknar dess största mackt och välde derutinnan heroo att vinna allas hiertan. Här till hörer och särdeles det kiärleekz band och enigheet emellan Ofverheet och undersåtare, igenom hvilcket, med Gudz nådiga bijstånd, man alt ondt, som Rijket torde möta, emot stå kan. Hans Kongl. Maij:t lärer och intet underlåta angående fredzvärcket — hvartill den Högste vijdare sin nåd förläna ville — sig best låta vara angeläget till ett skynde- samt och önskeligit sluut at bringa. Efven som och Hans Kongl. Maij:t al tid lär finnas benägen de välmeente och för- sicktige rådslag, som Rijksens Råd och Ständer till samma högst efterlängtade ändemål dels redan hafva meddeelt, dels ännu vijdare meddelandes varda, att bijfalla. Så häfver och Hans Kongl. Maij:t till Rijksens Ständer det förtroende, att, ju större faran och nöden är, som Gud dock nådeligen ville afböija, ju mera lära de sig bemanna med ståndacktig en- dräcktigheet och fult alfvar att bijdraga alt, hvad i deras mackt står, till Rijksens tiänst, nytta, försvar och bästa, i hvilcket Hans Kongl. Maij:t dem, när Gud freden förläner, rijkeligen vill låta komma till goda.
Hvarmed Hans Kongl. Maij:t nu i nåder dimitterar och hemförlofvar samtelige Rijksens Ständer ifrån detta, Gudi ähra, väl öfverståndne möte, och önskar dem beständig hälsa och sundheet, all sielfbegiärlig välgång och förkofring, en lyckelig återresa till deras huus och hemvister, samt att de vid hemkomsten måge finna deras kiära vårdnad uti ett förnöijeligt tillstånd; Och i det öfrige befaller Hans Kongl. Maij:t Riksens Ständer uti Gudz nådiga beskydd, och förblifver dem alla sam- teliga nådig och välbevågen.
Pag. 386 (7 juli)
Bil. U. Riksens Ständers Beslut. Följande adeliga underskrifter: 8. J. A. Meijerfeldt.
Deel 2 (Stockholm 1876)
1723
Pag. 176 (9 april)
Skulle Konungen ey komma kem, går samma Deputation till Dråttningen. Härtil utnämdes: (…) Gref Meijerfelt (…).
Pag. 190-191 (24 april)
Deputation utnämdes: (…) Gref Meijerfelt (…).
Deel 3:3 (Stockholm 1877)
1723
Pag. 255 (14 oktober)
J.A. Meijerfelt aanwezig.
Pag. 432
Bil. 28, Förteckning på deras Excell:cer Riks Råden.
6.) Gref Meijerfelt reser öfver till Pommern ock kommer intet under antalet af de 16, hvaraf Rådet bör bestå.
Pag. 436 (26 juli)
Bil. 30. Secreta Deputationens senare memorial angående Rådets förstärkande. A. Gyllenkrook.
Och ehuruväl Rijks Råden äro nu för tiden 20 till antalet, så är thervid at erhindra, at therander är Hans Excellence Gref Meyerfelt, hvilken är tillika General Gouverneur i Pommern och ther före icke beräknad under dhe 16, hvilka böra vara hemmavararande
Pag. 462 (23 september)
Bil. 36. Ridderskapet och Adelns förbindelseskrift emot Borgareståndets anspråk rörande ofrälsemäns rätt till civila tjenster. S. Lagerberg
W.L. Taube fulmäcktig på Hans Excell. Gref Meijerfeldts.
Pag. 509 (17 oktober)
Bil. 52. Riksens Ständers Beslut. Originalet i Riks-arkivet har följande adliga underskrifter: 5. J. A. Meijerfeldt. 29. På Hans Exc .Gref Meyerfeldts vägnar: W. L. Taube.
Deel 5 (Stockholm 1879)
1727
Pag. 311-313 (6 juli)
In pleno, RR gref Meyerfeldts ansökan om hemmansbyte
Riks-Rådet Gref Meijerfelts Memorial och K. Maij:tsremisser samt Krigs- och Cammar-Collegiernes underdånige svar til K. Maij:t uplästes, angående Hr Riks-Rådets ansökning at tå emot vederlag utbyta det vid dess sätegård Näsby uti Danderyd skiepslag och Täby sockn sammanfogade Rusthållet N:o 24 af Lif-Regementet och Lijf-Compagniet samt 1½ augmentshemman lydande til Åkerby Rusthåld N😮 23 af dito Compagnie; hvaremot Hr Riks-Rådet ärbiuder sig at prestera fult för fullo samt at rusta för vederlaget.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. hafva nu hördt att Cronan intet derigenom kommer at lida; men jag bör ey förtiga, at i Militie-Deputation är detta afslagit Gref Meijerfelt. Men Gref Meijerfelt lärer svara det samma som Gref Bonde, at han derföre vänder sig til Riksens Ständer.
Gref Dohna: Oeconomie-Deputation har tyckt at sådanne byten kunde bevilljas.
Hr Fehman: Man har i Oeconomie-Deputation så noga undersökt detta och funnit det ingen rubning skier therigenom i Indelningen, ty här är samma rusthållare, samma karl, samma häst och samma nummer.
Hr Palmfelt: Det är vist, at det är samma karl och mundering, men i jorden består åtskilnaden. Vid indelningen blefvo de reducerade Säterierne icke refvade och skattlagde, utan å dem sat en provisionel ränta, och altså kunna de bättre bära sig.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill säija hvad underrättelse jag har, at han vill allenast skillja sit frälse ifrån cronot. Tillåtes det honom, så bör han gifva Cronan så godt igen som han får.
Hr Palmfelt: Bara at Rusthållet intet separeras ifrån Näsby.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag finner för min dehl, at H. Exc. Gref Meijerfelt begiär allenast at munderingspraestation må flyttas på andra hemman, och at han vill lika fullt rusta. Sielfva fundamentet, som vij böra se uppå, är at Cronan skall hafva sin mundering, men om munderingen hålles af det eller det hemmanet, är lika mycket, och den lisa som kan skie privatis kan man altid samtycka till.
H. Exc. Hr Landtm.: Vederlaget bör icke allenast gifvas til lika ränta, utan ock til lika godhet uti alt, och det kommer Landshöfdingen och Öfversten för Regementet at observera. Derpå frågade H. Exc. Hr Landtm, om thenna transporten bevilljas Gref Meijerfelt. Hvartil svarades ja.
Hr Adlerbeth: Bara det blir generalt för alla.
H. Exc. Hr Landtm. Jag gier det rådet, at vij först handtera detta som et specialt måhl, för de andre Stånden skull. Komma vij med mera fram, torde vij hindra detta. Aldrig befordrar det en sak, at jag begiär mycket. Få vij et specielt, så kan man sedan, när saken är af samma beskaffenhet, citera hvem som fåt det förut.
Fiscalen kom tilbaka och sade, at hos Bårgareståndetblefvit svarat at de voro skilgde åt.
Hr Klinckouströms Memorial uplästes hvaruti han gior någre påminnelser vid Oeconomie- och Commercie-Deputations betänckande angående de mindre Pommerske landsproducterne.
R. o. A. funno skiähligt at remittera detta tilbaka till Oeconomie-Deputation, at der tagas uti behörigt öfvervägande.
Yttermera fants godt, at Riks-Rådet Gref Meijerfelt och de som få byta ut sådanne rusthåld böra efter behag, men åtminstonne gifva tvåhundrade daler silfverinynt til Vadstena Krigsmanshuus.
I anledning af thet som således resolverat blefvit upsattes följande Extractum Protocolli till the andre Standen, hvilket för R. o. A. uplästes och justerades, samt approberades så lydande:
Extract af Protocollet hållit på Riddarhuset hos R. o. A. den 6 Juli 1727.
S. D. Uplästes Riks-Radets och General-Gouverneurens Gref Meijerfelts Memorial, så vähl som K. Maij:ts nådige Remisser ocb Krigs- och Cammar-Collegiernes underdånige svar til K. Maij:t, angående Hr Riks-Rådets ansökning at få emot vederlag utbyta det med dess sätegård Näsby uti Dandery skiepslag Täby sockn sammanfogade Rusthåld N:o 24 af Lijf- Regementet och Lif-Compagniet samt 1½ augmentshemman lydande til Åkerby Rusthåld N😮 23 af detta Compagnie. Ochaldenstund Hr Riks-Radet och General-Gouverneuren ehrbiu- der sig at praestera fult för fullo samt at rusta för vederlaget, och hvarcken K. Krigs- och Cammar-Collegierne, ey eller Lands- höfdingeembetet och Öfversten af Lijf-Regementet funnit detta lända Cronan til skada; Fördenskul blefthetta bytet af R. o. A. bevilljat, doch at räntan icke allenast, utan ock godheten uti alt vid ref- och skattläggningen considereras, och at Landshöfdingen i orten samt ChefFen af Regementet thervid bevakar K. Maij:ts och Cronones rätt; Varandes R. o. A. härjämte af de tanckar, at Hr Riks-Radet Gref Meijerfelt, äfven som ock i fall någon annan i anseende til lika skiähl och omständigheter kunde få Riksens Ständers tilstånd at byta ut rusthåld, bör til Vadstena Krigsmanshuus gifva något efter behag, doch icke under tvåhundrade daler silfvermynt. Hvilket med the öfrige respective Stånden communiceras.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Pag. 316 (8 juli)
Therpå uplästes thet Extractum Protocolli som upsatt var angående Gref Meijerfelts byte. Hr. Adlerbeth mente at det voro in specie allenast för Gref Meijerfelt resolverat, at hanskulle gifva 200 Dal. Smt til Vadstena Krigmanshuus. Men det sades vara allment bevilljat;
Pag. 387 (21 juli)
Debat over graaf Sparre en indirect Meijerfeldt
Pag. 496 (4 augustus)
Sekreta Utskåttets Memorial af den 3 hujus angående 2:ne Divisioner uti Rådet. Til Krigs- och Utrikes ährender: RR Meijerfelt, när han här vistas.
Pag. 554 (15 september)
Bilagor. 4. Utdrag ur Råds-Protokoll i Krigs-Ärender angående Adelsfanan. Thorsdagen den 15 September 1726. Uti Rådcammaren i Stockholm närvarande Hans K. Maij:t jemte Deras Excellenser Riks-Råden Hr Gref Meijerfelt.
deel 7:1 (Stockholm 1881)
1731
Pag. 231-232 (27 april)
Uplästes Landt- och Siö-Militice- samt Cammar-, Oeconomie- och Commercie-Deputationers Betänkande af den 6 Aprill sidstledne öfver ett af Hr Riks-Rådet och General-Gou- verneuren Gref Meijerfeldt sökt byte med augmeutshemmanet Sticklinge under rusthållet Elle i Täby sokn af K. Lifregementet och Öfverstens Compagnie. Hvaröfver Deputationerne sig således yttra, at dhe finna för sin del emot detta bytets beviljande så mycket mindre något at påminna, som Hr Rikz- Rådet och General-Gouverneuren, hvilken bytet söker, sielf är rusthållare, och Eneby hemman nära vid rustningzstammen belägit samt af lika storlek och hemmantal med augmentshem- manet Sticklinge, och således tyckes lända Elle rusthåld till styrkia, hvarhos doch K. May:ts och Riksens Cammar-Collegio åligger at noga tillsee, det Indelningzvärket härigenom intet till förminskning skier, uthan at Cronan för dess säkerhet om rustningen alla förmåner af skog och mark med mera får fult gen fullo, efter hvilka befundne omständigheter detta bytet emot en erkändslo till Krigzmanshuset af femtijo Dahlér smt kunde hos Riksens Ständer vid nästa Rikzdag till faststellande föredragas.
General Silfverhielm, såsom Ofverste af Regementet, sade at Officerarne och vederbörande lära blifvit hörde häröfver.
R. o. A. biföllo thetta Betänkandet och bytet.
Hr Adlerbeth: Jag har at påminna det, at R. o. A. måtte alle niuta lika rätt sorn Gref Meijerfeldt.
Thetta sades vara billigt, när saken är af samma beskaffenhet.
Gref Gustaf Gyllenborg förklarade sig så nu sorn förra Rikzdagen vara emot alle sådane militisehemmans utbytande.
H. Ex c. Landtm, kom nu up, och tackade Höglofl. Riksens Ridderskap och Adell, för det de tålt, det han varit litet borto på landet, och betygade sin glädie tbäröfver, at han nu sågo them i godt tillstånd, försäkrandes thärjemte, at thet voro honom kiärt, om han kunde giöra dem någon tienst.
Deel 7:2 (Stockholm 1887)
Pag. 390-391 (1 juni)
Afwikkeling van Meijerfeldts regiment.
Pag. 499 (17 juni)
Uplästas Cammar-Collegii Extractum Protocolli af den 16 hujus angående Gref Meijerfeldts bytes faststellande, emedan thet, som I Contoirets Memorial är påmint, ändå I acht tages vid bytets iousterande;
Ich blef thetta af R. o. A. bifallit.
Pag. 650 (19 juni)
Opsomming
1734
Pag. 626
Bilagor 13. Sekreta och Justitie Deputationeras gemensamma betänkande angående Riksrådens antal. Memorial.
Men häremot kommer uti öfvervägande:
3:o. Men nu för tiden äro Deras Excellecer 20 til antalet med Riks-Rådet Gref Meijerfelt.
Deel 8:2 (Stockholm 1886)
1734
Pag. 111
Cammar- Oeconomie- och Commerce=Deputationens Betänckande öfver RR och GG Grefve Johan August Meijerfelts sökte byte af cronoaugmentshemmat Sticklinge.
R. o. A. bifölle Betänckandet.
Pag. 627 (14 december)
Bilagor. 27. Rikens Ständes Beslut. J.A. Meijerfeldt.
Deel 9 (Stockholm 1887)
1738
Pag. 396 (19 augustus)
Toespraak koningin regentes
Pag. 451 (6 september)
Schaaphouderij in Finland
Deel 12 (Stockholm 1890)
1741
Pag. 404 (17 juni)
Uplästes Hr RR Meijerfelts Memorial (…) nu trädt uti sitt 77 års alders (…). [vertaling: nu 77 jaar oud is geworden]
Bilagor 33 (22 augustus)
Rikens Ständers Beslut. J.A. Meyerfeldt (eerste ondertekenaar).
1746
Pag. 335 (20 december)
Hans Excellence Gref Meijerfelt var dessotan til hög ålder kommen och mycket siuklig (…).
1747
Pag. 226-228 (8 december)
Sedan uplästes Cammar-, Oeconomie- och Commerce-Deputationens betänkande af den 8 Junii sidsledne, hvaruti vid handen gigves, att Riksdagsmannen ifrån Visingsö Jöns Svensson genom ingifvit memorial (…) Hr RR och GG Gref Meijerfelt, som innehafver berörde öö under förpantning.
Pag. 367 (12 december)
Vidare uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den 25 Maji sidsledne, hvaruti Secreta Utskottet berättar, (…) Och eho, som har sig Pommerns närvarande belägenhet bekant samt the oredor och misshälligheter, hvilka, landet till last och undersåtarna till skada och misnöje, under Herr RR och GGens Gref Meijerfelts höga ålder och therifrån oskilgaktige bräckligheter på några år tillbaka sig therstädes yppadt (…).