{"id":53994,"date":"2023-02-26T11:20:32","date_gmt":"2023-02-26T11:20:32","guid":{"rendered":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/?page_id=53994"},"modified":"2023-04-26T09:49:44","modified_gmt":"2023-04-26T09:49:44","slug":"tal-1817","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/?page_id=53994","title":{"rendered":"Tal 1817"},"content":{"rendered":"

Tal, \u00f6fver framledne (…) Enkefru, H\u00f6gv\u00e4lborne Grefvinnan Lovia Augusta Meyerfelt, f\u00f6dd Grefvinna Sparre, h\u00e5llit vid Dess Jordf\u00e4sting i St. Clara Kyrka den 23 September 1817 af Carl. P. Hagberg, Th. Doct. Professor, Kyrkoherde vid Clara F\u00f6rsammling.<\/span><\/strong> Stockholm, tryckt hos Olof Grahn, 1817.<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Originele tekst<\/a><\/span><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/td>\nREDE<\/span><\/strong>
\nOVER<\/span>
\nWIJLEN EEN VAN ‘S RIJKS HEREN,<\/span>
\nVELDMAARSCHALK, RIDDER <\/span>EN COMMANDEUR
\nIN DE KONINKLIJKE <\/span>MAJESTEITS ORDE,
\nRIDDER <\/span>MET GROOTKRUIS IN DE<\/span>
\nKONINKLIJKE ZWAARDORDE,<\/span>
\nWELEDELGEBOREN HEER GRAAF
\nJOHAN AUGUST MEYERFELT’S<\/span><\/strong>
\nWEDUWE,<\/em>
\nHOOGEDELGEBOREN GRAVIN
\nLOVISA AUGUSTA
\n<\/strong> MEYERFELT<\/strong><\/span>
\nGEBOREN<\/span> GRAVIN<\/span> SPARRE<\/span>
\ngehouden
\nbij haar uitvaart in de St. Clara Kerk
\nop 23 September 1817
\ndoor CARL P. HAGBERG<\/em>
\nTh. Doct. Professor, Pastor St Clara Gemeente.<\/span> Stockholm, gedrukt bij Olof Grahn, 1817.<\/span><\/span><\/td>\n<\/tr>\n
2 Salig \u00e4st Du; ty de f\u00f6rm\u00e5 icke l\u00f6na dig <\/em><\/span>igen; men dig varder igen l\u00f6nt i de r\u00e4ttfar<\/span>digas\u00a0 uppst\u00e5ndelse. Luc. 14:14.<\/span><\/em><\/td>\n\n

2 En gij zult zalig zijn, omdat zij niet hebben om u te vergelden; want het zal u vergolden worden in de opstanding der rechtvaardigen.<\/em> Lucas 14:14 (Statenvertaling)<\/em><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

3 I Joppe var en l\u00e4rjunginna, be<\/em><\/span>n\u00e4mnd Tabitha; hon var full med <\/span>goda gerningar och allmosor, som <\/span>hon gaf. S\u00e5 h\u00e4nde sig, i de da<\/span>gar, att hon vardt sjuk och blef <\/span><\/em>d\u00f6d.<\/em> Denna r\u00f6rande ber\u00e4ttelse fr\u00e5n <\/span>Christendomens f\u00f6rsta tidehvarf, fin<\/span>nes i Apostla-gerningarnas Nionde Ca<\/span>pitel; och skulle den icke lifligt \u00e5ter<\/span>kallas i v\u00e5rt minne i d\u00f6ds sorgligt <\/span>h\u00f6gtidliga timma, d\u00e5 \u00e5t jorden skall<\/span>
\n\u00f6fverlemnas den f\u00f6rg\u00e4ngliga delen af <\/span>Fru Grefvinnan<\/em> LOVISA AUGU<\/em><\/span>STA MEYERFELT<\/em>, f\u00f6dd Gref<\/em><\/span>vinna SPARRE<\/em>, Enka efter fram<\/span>ledne En af Rikets Herrar, F\u00e4lt-<\/em><\/span><\/td>\n		\n

3 In Joppe woonde een leerlinge die Tabitha heette; ze was vol goede daden en aalmoezen, die ze gaf. Zo gebeurde het in die dagen dat ze ziek werd en stierf.<\/em> Dit ontroerende verhaal uit het eerste tijdperk van het Christendom is te vinden in het negende hoofdstuk van de Handelingen van de Apostelen; en mocht het niet levendig in ons geheugen worden gememoreerd in het droevig plechtige uur van overlijden, dan zal het vergankelijke deel van vrouwe gravin LOVISA AUGUSTA MEYERFELT,<\/em> geboren gravin SPARRE,<\/em> weduwe van wijlen Een van ’s Rijks Heren, Veld-<\/em><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

4\u00a0Marskalken, Riddaren och Commen<\/em><\/span>deuren af Kongl. Maj:ts Orden, Rid<\/span>daren med Stora Korset af Kongl. <\/span>Sv\u00e4rds-Orden, Herr Grefve Johan <\/span><\/em>August Meyerfelt!<\/em> Ty \u00e5t hvem <\/span>kan, med st\u00f6rre r\u00e4ttvisa och allm\u00e4nnare <\/span>bifall, lemnas det sk\u00f6na vittnesb\u00f6rdet: <\/span>hon v\u00e4r full med goda gerningar och <\/span><\/em>allmosor, som hon gaf<\/em>; hvem ut\u00f6f<\/span>vade mera troget och samvetsgrant v\u00e4l<\/span>g\u00f6renhetens himmelska dygd? Dess <\/span>af naturen \u00e4dla och l\u00e4ttr\u00f6rda hjerta <\/span>var uppv\u00e4rmdt af N\u00e5dens milda l\u00e5ga: <\/span>det var hennes Tro, som verkade ge<\/em><\/span>nom K\u00e4rleken<\/em>; och derf\u00f6re s\u00f6kte hon <\/span>icke menniskors lof och beundran, utan <\/span>ut\u00f6fvade merendels sina v\u00e4lgerningar <\/span>i l\u00f6ndom, osynlig f\u00f6r verlden, lik en<\/span>
\nEngel ifr\u00e5n himmelen, som, i n\u00f6dens <\/span>och bedr\u00f6fvelsens stund, uppenbarar<\/span><\/td>\n		\n

4 Maarschalk, Ridder en Commendeur van de Kon. Maj. Orde, Ridder met Grootkruis van de Kon. ZwaardOrde, Heer Graaf Johan August Meyerfelt!<\/em> Want aan wie kan, met meer rechtvaardigheid en meer algemene goedkeuring, de prachtige getuigenis worden overgelaten: ze was vol goede daden en aalmoezen die ze gaf; wie oefende getrouwer en gewetensvoller de hemelse deugd van naastenliefde uit? Haar van nature nobele en gemakkelijk ontroerde hart werd verwarmd door de zachte vlam van genade: het was haar geloof dat werkte door liefde; en daarom zocht ze niet de lof en bewondering van mensen, maar oefende ze haar welwillendheid meestal in stilte uit, onzichtbaar voor de wereld, als een engel uit de hemel, die, in het uur van nood en verdriet, onthult<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

5 sin n\u00e4rvarelse endast f\u00f6r det lidande hjertat. Men Englars bes\u00f6k p\u00e5 jorden \u00e4r kort. De infinna sig der f\u00f6r att tr\u00f6sta och hugsvala, och \u00e5terg\u00e5 sedan till sina himmelska boningar.<\/span><\/p>\n

Ack! det hjerta har redan kallnat, <\/span>som slog s\u00e5 varmt f\u00f6r den lidande <\/span>menskligheten, och f\u00f6rvissnad \u00e4r den <\/span>hand, som utdelat s\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4lger<\/span>ningar: h\u00e4r ligger denna F\u00f6rsamlin<\/span>gens Tabitha, utan k\u00e4nsla och lif, <\/span>hon, som kl\u00e4dde den nakna, spisade <\/span>den hungriga, v\u00e5rdade den\u00a0 \u00e4rnl\u00f6sa, <\/span>hon \u00e4r vorden d\u00f6d. Sorgen och be<\/span>st\u00f6rtningen \u00e4r allm\u00e4n i Hof och hyd<\/span>dor; det hus, der gl\u00e4dje och f\u00f6rtroen<\/span>de och v\u00e4nskap bodde s\u00e5 l\u00e4nge, \u00e4r <\/span>nu inrymdt \u00e5t saknaden och sorgen, <\/span>d\u00f6dsklockan kl\u00e4mtar s\u00e5 hemskt, om-<\/span><\/td>\n

<\/td>\n<\/tr>\n
6 kring oss sv\u00e4lva s\u00e5 dystert de klagande ljuden; b\u00e5ren \u00e4r omgifven af s\u00f6rjande v\u00e4nner; m\u00e5nga af de fattiga, som hon hulpit, de olyckliga, som hon r\u00e4ddat, de bedr\u00f6fvade, som hon hugsvalat, hafva, i dag, infunnit sig vid hennes graf f\u00f6r att gr\u00e5ta der<\/em> *). I allas hjertan r\u00e5der samma k\u00e4nsla af \u00f6m saknad <\/span>\u2014 den k\u00e4nsla, hvarmed barn f\u00f6lja en <\/span>buld moder till grafven. Hvar \u00e4r den\u00a0<\/span>Petrus, som f\u00f6rm\u00e5r v\u00e4cka henne ur\u00a0<\/span>den tunga s\u00f6mnen, som<\/span> r\u00e4cker hen<\/span><\/em>ne sin hand, och reser henne upp<\/em>? <\/span>F\u00f6rg\u00e4fves \u2014 d\u00f6den \u00e5tergifver icke <\/span>hvad han: tog, grafvens portar \u00e4ro\u00a0<\/span>st\u00e4ngda, och ingen mensklig makt bryter dem upp. <\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4r d\u00e5 allt, \u00e4fven det sk\u00f6naste, de<\/span><\/p>\n

* Joh.11:51<\/span><\/p>\n

7 \u00e4dlaste, det dyrbaraste, det ljufvaste, <\/span>p\u00e5 jorden f\u00f6rg\u00e4ngligt? Ja \u2014 f\u00f6rg\u00e4ng<\/span>ligt \u00e4r allt, som jorden gaf: h\u00f6ghet, <\/span>\u00e4ra, rikedom, prydnader, \u00e4retecken, i<\/span><\/span>
\ngrafven krossas kronor, och purpurn <\/span>f\u00f6rmultnar. Du m\u00e5 vara aldrig s\u00e5 m\u00e4k<\/span>tig och rik, du m\u00e5 lysa med b\u00f6rd <\/span>och titlar, beundras f\u00f6r ditt snille el<\/span>ler v\u00e4lsignas f\u00f6r dina dygder, af jord <\/em><\/span>\u00e4r du kommen, och till jord skall <\/span><\/em>du \u00e5ter varda<\/em>. Men lifsens tr\u00e4d blom<\/span>strar likv\u00e4l p\u00e5 sjelfva grafven: ej sk\u00f6f <\/span>lar f\u00f6rg\u00e4ngelsen det sanna, goda och <\/span>sk\u00f6na i tanken och handiingen: den <\/span>m\u00e4ktar icke sl\u00e4cka de heliga k\u00e4nslor, <\/span>som uppv\u00e4rma en Christens nyf\u00f6dda<\/span><\/span>
\nbjerta. Det goda vi utr\u00e4ttat i verlden <\/span>lefver i v\u00e4lsignelse, v\u00e5ra goda gernin<\/span>gar f\u00f6lja oss efter, och blifva \u00e4dla ste<\/span>nar i den of\u00f6rg\u00e4ngliga krona, som fram<\/span>r\u00e4ckes af Bel\u00f6narens hand. Det \u00e4r blott<\/span><\/span><\/p>\n

\n<\/td>\n		<\/td>\n<\/tr>\n
8 den f\u00f6rg\u00e4ngliga kl\u00e4dnaden, som h\u00e4r l\u00e4g: ges at, och den gud’ruktige, Jik Elias <\/span><\/span>i sin himmelsf\u00e4rd, kastar ifr\u00e5n sig den jordiska manteln och f\u00f6rsvinner ur de <\/span>d\u00f6dligas \u00e5syn,<\/span><\/p>\n

Grefvinnan MEYERFELT\u00a0<\/span>\u00e4r ifr\u00e5n oss tagen. J, som genom sl\u00e4gt<\/span>skapens och v\u00e4nskapens band varit med <\/span>henne f\u00f6renade, beder Gud, att hen<\/em><\/span>nes<\/em> mennisko\u00e4lskande ande varder \u00f6f<\/em><\/span>ver Eder<\/em>: liter hennes efterd\u00f6me krafs<\/span>tigt uppmuntra Eder till k\u00e4rlek och <\/span>goda gerningar i Christeligt sume; ty<\/span>
\nsk\u00f6mre och varaktigare\u00e9 minnesv\u00e5rd kan\u00a0<\/span>icke uppresas p\u00e5 hennes graf.<\/span><\/p>\n

Och I alle, som hafven njutit hen<\/span>nes v\u00e4lgerningar, hvem af Eder skulle, <\/span>i denna stund, missunna henne den <\/span>efterl\u00e4ngtade hvilun, och af egennytta<\/span><\/td>\n

<\/td>\n<\/tr>\n
9 \u00f6nska henne tillbaka till en verld, s\u00e5 <\/span>full af m\u00f6dor, sorger och bekymmer? <\/span>Nu \u00e4r hon befriad fr\u00e5n all kroppslig <\/span>pl\u00e5ga, nu har hon upph\u00f6rt att lida, <\/span>hon so ver s\u00e5 s\u00f6tt f\u00f6r att hvila ut efter<\/span>
\nl\u00e5ngvarig kamp och m\u00f6da. Fri, glad <\/span>och salig h\u00e5r Anden, som en tid bod<\/span>dei denna stolthyddan; uppsv\u00e4fvat till <\/span>de rymder, der ingen gr\u00e5t, ingen<\/em><\/span>
\nsuck, ingen klagan skall v\u00e5ra mer<\/em>. <\/span>Hon har g\u00e5tt, att \u00e5ter f\u00f6renas med en <\/span>\u00e4lskad Make<\/em>, att trycka till moderligt <\/span>hjerta tidigt saknade Barn<\/em>. Hon var<\/span>
\nredan tr\u00f6tt af lifvets besv\u00e4r, och trif. <\/span>des ej l\u00e4ngre p\u00e5 en jord, fr\u00e5n hvilken <\/span>hennes b\u00e4sta V\u00e4nner, den ena efter den <\/span>andra, vandrade bort, B\u00f6re vi i denna <\/span>stund endast klaga och gr\u00e5ta? Nej! l\u00e5tom<\/span>
\noss, s\u00e5som Christne \u00e4gnar; med undergif<\/span>venhet f\u00f6r Guds behag, v\u00f6rda hans skic-<\/span><\/td>\n		<\/td>\n<\/tr>\n
10 kelse, och tacka Honom f\u00f6r allt det goda Grefvinnan MEYERFELT<\/em> utr\u00e4ttat under sin\u00a0 v\u00e4lg\u00f6rande lefnad, f\u00f6r all den hugsvalelse hon beredt en lidande mensklighet: l\u00e5tom oss tacka Gud; som, i behaglig tid, gjorde ett slut p\u00e5 hennes pl\u00e5gor, och under hennes sista stunder p\u00e5 jorden gj\u00f6r i hennes hjerta frimodighet, styrka och sinneslugn. Slutad till sin Fr\u00e4lsares br\u00f6st, styrkt af det himmelska br\u00f6det och vederqvickt af lifsens k\u00e4lla, beredde hon sig till den\u00a0stista f\u00e4rden med den r\u00e4ctf\u00e4rdiges lugn, och ett fromt sinnes h\u00f6gre f\u00f6rhoppningar. \u00c5nnu en g\u00e5ng lyste hon, med andakt, sitt \u00f6ga mot himmelen: fr\u00e5n bleknande l\u00e4ppar uppsteg dit det tacksamma hjertats sista b\u00f6n \u2014 och kampen var fullbordad, f\u00f6rg\u00e4nglighetens boja <\/span>krossades. Anden gick segrande ur sitt<\/span><\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
11 f\u00e4ngelse p\u00e5 jorden. Grefvinnan MEYERFELT<\/em> \u00e4r icke mer bland oss: ej mera kallas jag, s\u00e5som fordom, att utde1a hennes h\u00e5fv\u00f6r bland de n\u00f6dlidande; <\/span>jag har emottagit hennes sista afsked, <\/span>och g\u00e5r nu, att, med darrande hand och <\/span>bl\u00f6dande hjerta, efter gammalt Christe<\/span>ligt bruk, inviga hennes stoft \u00e5t jorden <\/span>och hvilan:
\n<\/span>Af jord \u00e4r du kommen.
\n<\/span>Jord skall du \u00e5ter varda.
\n<\/span>Jesus Christus, v\u00e5r Fr\u00e4lsare, skall dig
\n<\/span><\/em>uppv\u00e4cka p\u00e5 den yttersta dagen.<\/em>
\n<\/span>Hvila i ro fr\u00e5n all m\u00f6da och sorg <\/span>till dess dagarna hafva en \u00e4nda, och <\/span>domsbasunen d\u00f6nar, och grafvens inse<\/span>gel bryts, och Anden \u00e5tertager sin bo<\/span>ning, f\u00f6rklarad och f\u00f6rherrligad!
\n<\/span>S\u00e5 vandra vi all verldens v\u00e4g;
\n<\/span>Den ena med den andra;<\/span><\/em><\/td>\n		<\/td>\n<\/tr>\n
12 Kom, ho du \u00e4r, och \u00f6fverv\u00e4g<\/em><\/span>Hvarth\u00e4n du snart skall vandra!<\/span><\/em>
\nDu bygger hus, du \u00f6nskar ro:<\/span><\/em>
\nSe h\u00e4r det hus, der du skall bo,<\/span><\/em>
\nDen b\u00e4dd, der du skall hvila.<\/span><\/em>I detta vansklighetens land
\n<\/span>Du f\u00e5f\u00e4ngt lyckan s\u00f6ker:
\n<\/span>Du knyter dina v\u00e4nskapsb\u00e5nd,<\/span><\/em>
\nOch dina skatter \u00f6ker;
\n<\/span>Men Herren, Herren har befallt,<\/span><\/em>
\nAtt du skall d\u00f6, och lemna allt,<\/span><\/em>
\nSom fr\u00f6jdat dig p\u00e5 jorden,<\/span><\/em>Se grafven \u00f6ppnas, och din v\u00e4n<\/span>
\nUti dess djup f\u00f6rsvinner.
\n<\/span>Hon kommer ej till dig igen,
\n<\/span>Men snart du henne hinner.
\n<\/span>Snart hvila v\u00e5ra kalla ben,
\n<\/span>Och sommarns fl\u00e4gt och solens sken
\n<\/span>Skall dem ej mera lifva.<\/span><\/td>\n		<\/td>\n<\/tr>\n
13 Men Han, som oss till lifvet v\u00e4ckt,<\/em><\/span>Skall undanv\u00e4lta stenen,<\/em><\/span>
\nOch lifva, med sin Andas fl\u00e4gt,<\/em><\/span>
\nEn g\u00e5ng, de kalla benen.<\/em><\/span>
\nVid skenet af hans herrlighet,<\/em><\/span>
\nSkall \u00e4ra och od\u00f6dlighet<\/em><\/span>
\nHans trogna barn bekr\u00f6na.<\/em><\/span>O, m\u00e5 vi h\u00e4r, till Guds behag,<\/span>
\nS\u00e5 redeligen vandra,<\/span>
\nAtt, i v\u00e5r Faders hus, en dag,<\/span>
\nVi \u00e5terse hvarandra.<\/span>
\nDen frommas pr\u00f6fning \u00e4r ej l\u00e5ng;<\/span>
\nDess d\u00f6d \u00e4r blott en \u00f6fverg\u00e5ng<\/span>
\nTill r\u00e5tta lifvets njutning. Amen *)<\/span>*) J, O. Wallins Psalmbok N:o 490.<\/span><\/td>\n		<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tal, \u00f6fver framledne (…) Enkefru, H\u00f6gv\u00e4lborne Grefvinnan Lovia Augusta Meyerfelt, f\u00f6dd Grefvinna Sparre, h\u00e5llit vid Dess Jordf\u00e4sting i St. Clara Kyrka den 23 September 1817 af Carl. P. Hagberg, Th. Doct. Professor, Kyrkoherde vid Clara F\u00f6rsammling. Stockholm, tryckt hos Olof Grahn, 1817. Originele tekst REDE OVER WIJLEN EEN VAN ‘S RIJKS HEREN, VELDMAARSCHALK, RIDDER EN … Verder lezen Tal 1817<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-53994","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53994","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53994"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53994\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54092,"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53994\/revisions\/54092"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/meijenfeldt.nl\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53994"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}